Kaos är granne med Gud

Ett hjärta är alltid rött, ett hjärta har alltid rätt
Ett hjärta, det stinker blod och svett
Ett hjärta har alltid rätt

Min Imperietfas fortsätter, det är så underbart intensivt, så underbart naket, så underbart rakt, så underbart flummigt, så underbart cyniskt, så underbart förtvivlat, så underbart politiskt, så jävla underbart...

Men det är inte bara Imperiet, jag är så taggad på musik just nu, lyssnar på massor, Dylan, Queen, Moneybrother, Glasvegas, Beatles, The Clash, Bob Marley med fler

Det är underbart

Och jag ska aldrig förlåta, det som hände vid muren!

Die Mauer, Ebba Grön, Thåström, så sjukt bra det är. Är inne i en Imperiet och Ebba-period just nu, sitter och riktigt ryser... Det är underbart. Det ovanstående citatet är nog det bästa, men den bästa låten är nog hans tolkning av "Briggen Blue Bird" eller kanske "Blå himlen blues". Ja ja, allt är bra. Hade egentligen inget att säga, men ville bara dela med mig av min upplevelse...

Sitter med värkande handleder och knåpar ihop detta inlägg,, efter att ha kört en massa handledstekniker på träningen idag. Var som vanligt fruktansvärt kul, men det känns  rejält efteråt i mina otränade handleder, och även i låren, men det är bara skönt.

Tycker att saker och ting kanske börjar falla på plats igen, jag vet inte riktigt, allt är så förgängligt, allt är så slumpmässigt. Inland är det bra, ibald dåligt, ibland okej osv.
Allt är helt enkelt relativt...

A flashlight
Isn't quite sunlight
But any light at all seem bright
When you're looking in the dark

A wet dream
Isn't the real thing
Isn't really anything
But at least it makes a spark

Yes it does

And all is relative, relative
Everything is relative, yes it is

Ja man börjar ju längta lite till sommaren nu när allt förjar bli mörkt, kallt och ruggigt, men man får nog nöja sig med en ficklampa, och kanske lite tända ljus (det är ganska mysigt). För allt är ju relativt, inser man det ser livet plötsligt lite ljusare ut:D

Nej nu ska jag inte sitta framför datorn längre, dags att göra något mer kreativt, tänkte försöka lära mig spela "En kungens man " på gitarr, önska mig lycka till.

Blev så trött på den heta sommaren
trött på bilderna i stan
trött på Olssons skor och Kvarnen
trött om natten trött på dan
Trött på all valpropaganda lika billig som reklam
"Ja vi vill ha ett bättre Sverige"... Å fan!

Ja å fan! Jag är också trött på skiten. Trött på skolan, trött på vädret, trött på huvudvärken, trött på fisklukten vid slussen, trött på stress. Trött på att aldrig stå pall, och trött på att alltid misshandla mig själv över allt... Trött på Facebook!!!
Ja trött på Facebook, nej frustrerad över det. Eller hur det används. Det är använbart och bra på många sätt, men det kan inte ersätta riktig kontakt. Att få veta något via Facebook (Eller Myspace och andra liknade sajter) är ofta snabbt och smidigt, men att få veta vissa saker i förbi farten, det är inte respekt. Menar både allmänt och konkret (men ingen skuld på dig Maya). Vissa saker ska göras personligt...

Ja nu har jag fått ur mig det...
Borde plugga nu... vill inte

Rubriken har inget med texten att göra, men är tagen från en helt underbar bok; "On the Road" av Jack Kerouac, ryggigt bra, tyvärr med vissa inslag av sexism dock. Kan varmt rekomendera den, riktigt bra om man vill försvinna bort i en sjuk men underhållande fantasi.

Idag var en konstig dag, var seg på morgonen, men sen hade vi naturkunskap med Paul, där vi diskuterade Livet, var riktigt intressant. Sen var det psykologi och där kändes jag helt frånvarande (ledsen Clara) min energi bara dog. Efer det var det lunchmöte med projektarbetsgruppen, skulle skriva manus, gick väl sådär, men det är kul. Fanny garvade länge åt att jag tänkte göra mina egna "stunt" och rulla ner för en backe, kan kanske bli något det. Tråkiga var bara att jag missade att luncha med mina andra kära vänner, vilket det blivigt lite lite av på sistånde (något som de gärna poängterade) både för att jag behövt göra annat och för att vi varit lediga (och igår käkade jag luch med Kicki, det var trevligt). Men ledsen för det iaf, ska skärpa mig, men jag kan inte vara på alla platser samtidigt heller.
Träffade Filip på väg till Herman's också, bestämde att vi ska ses i helgen, det är nice, saknat den mannen (även om vi sågs igår, det har inte blivigt så mycket annars på ett tag, och det är nog mestadels mitt fel).

Geografin var också rätt kul, Ardell är väl iofs alltid klockren, men alla var på lite flummigt humör så det blev ännu bättre. Bra avslut på fredgen i skolan.
Men jag har tänkt på lite saker och försökt få ordning på mig och mina tankar, men har inte gått så bra, och jag vet inte hur pass bra alla förstått sig på det... men det löser sig nog.

Sen var det Sushi med farsan som gällde, och efter det hägrade träning. Var riktigt kul idag, mycket tekinik, mycket fall och högt tempo, så fick vi leka med pinnarna lite också, tricksigt men ack så roligt. Avslutningsvis så blev det brottningsmatch mot far, han var starkare och mer enveten än vad jag trodde, men jag tog honom på teknik (några fina benlås bland annat) och uthållighet, fast kampen var mycket jämn. Svettigt värre.

Så jag kollar tillbaka på en händelserik dag, och blickar framåt mot en annan. Imorgon ska jag på dopingkontroll i Uppsala (nej mitt kusin barn ska döpas, lilla Leo Nytén) och sedan hänga med Filip. Blir nog en bra dag...

Sov gott allihopa, det kommer jag göra iaf

Fear is the path to the dark side, fear leads to anger, anger leads to hate, hate leads to suffering, suffering leads to the dark side

Dessa bevingade ord kommer från allas vår Jedimästare Yoda. Jag vet att han inte finns på riktigt att han är en docka (och har samma skapare som Mupparna) men det föringar inte visheten i hans ord. Och ja det är jävligt nördigt att citera Star Wars, men där finns djup, bortom lysande svärd, elsprutande händer, sarkastiska robotar och kloka gröna handdockor. Och med risk för att bli än mer nördig måste jag erkänna att en av de personer som jag ser upp till mest (i sällskap med Gandhi, Mandela, Mary Wollstonecraft, Joe Strummer, Bill Gates osv) är Obi-Wan Kenobi. Knäppt kanske, fast ändå inte, han är ju den ultimata människan, inte för att att han är perfekt, inte för hans strävan att vara perfekt (även om han är närmare än de flesta, perfekt är dessutom ett abstrakt begrepp) utan för hans medkänsla, kärlek, respekt, dedikation, livsglädje, handlingskraft, eftertänksamhet, godhet och enorma coolhet.
För att han är människa, men en stor människa.

Men rädsla alltså, leder till den mörka sidan, sant i både smått och stort. Och dit vill inte jag, så det är dags att skaka av sig den och ta itu med den, acceptera den och hantera den.
Det är vad jag ska försöka mig på nu...