Mest spelade låtarna den senaste månaden
Under månen- Lars Winnerbäck
"för är man trött på ensamhet
har tystnad mist sin dignitet
nu var vi två men ensamheten smög sig på
och den anföll med ett tal om allt jag inte kunde få
och det såg du men du bad mig inte gå
men förstå..."
Sen en tid tillbaka- Melissa Horn
"Jag har ändrat på mitt rum, köpt nya kläder, och samlat damm på min gitarr, men i vad jag än tar på mig känner jag mig allt för kort och allt som är bra med mig har jag förmågan att glömma bort"
Yesterday- Beatles
Dancing in the dark- Bruce Springsteen
Where to start- Elin Sigvardsson
Socker- Kent
"Det spelar inte längre någon roll, jag orkar inte slåss, det är bortom min kontroll
Du lämnade mig ensam, och självklart blev jag rädd, min sista gnista hopp var att synas att bli sedd..."
Kedjebrev- Lars Winnerbäck
Innan himlen faller ner- Imperiet
Graceland- Paul Simon
"Losing love is like a window in your heart, everybody see's you're blown apart..."
Shoreline- Broder Daniel
Losing my religion- R.E.M.
Kärlek är för dom- Thåström
"Kärlek är för dom, dom som har tur..."
Tidvis- Lars Winnerbäck
"Det har tidvis gått bra, tidvis har skakandet lagt sig, ibland har jag vaknat på morgonen och gjort det jag ska"
"Ibland har jag känt att jag duger, ibland har samlat ihop nog med kraft att gå ut"
Fields of gold- Eva Cassidy
Better be- Anna Ternheim
Jag får liksom ingen ordning- Lars Winnerbäck
"Jag söker inte mer din sympati
eller jo
det gör jag visst
inga kan ta fel på varandra som vi..."
Kvar i nått jag lämnat- Melissa Horn
Om du lämnade mig nu- Lars Winnerbäck
Train in vain- The Clash
"för är man trött på ensamhet
har tystnad mist sin dignitet
nu var vi två men ensamheten smög sig på
och den anföll med ett tal om allt jag inte kunde få
och det såg du men du bad mig inte gå
men förstå..."
Sen en tid tillbaka- Melissa Horn
"Jag har ändrat på mitt rum, köpt nya kläder, och samlat damm på min gitarr, men i vad jag än tar på mig känner jag mig allt för kort och allt som är bra med mig har jag förmågan att glömma bort"
Yesterday- Beatles
Dancing in the dark- Bruce Springsteen
Where to start- Elin Sigvardsson
Socker- Kent
"Det spelar inte längre någon roll, jag orkar inte slåss, det är bortom min kontroll
Du lämnade mig ensam, och självklart blev jag rädd, min sista gnista hopp var att synas att bli sedd..."
Kedjebrev- Lars Winnerbäck
Innan himlen faller ner- Imperiet
Graceland- Paul Simon
"Losing love is like a window in your heart, everybody see's you're blown apart..."
Shoreline- Broder Daniel
Losing my religion- R.E.M.
Kärlek är för dom- Thåström
"Kärlek är för dom, dom som har tur..."
Tidvis- Lars Winnerbäck
"Det har tidvis gått bra, tidvis har skakandet lagt sig, ibland har jag vaknat på morgonen och gjort det jag ska"
"Ibland har jag känt att jag duger, ibland har samlat ihop nog med kraft att gå ut"
Fields of gold- Eva Cassidy
Better be- Anna Ternheim
Jag får liksom ingen ordning- Lars Winnerbäck
"Jag söker inte mer din sympati
eller jo
det gör jag visst
inga kan ta fel på varandra som vi..."
Kvar i nått jag lämnat- Melissa Horn
Om du lämnade mig nu- Lars Winnerbäck
Train in vain- The Clash
Insikter
Under helgen som gått har jag kommit till insikt om vissa saker, ett antal olika saker har jag insett faktiskt.
1. 50-åringar kan vara väldigt trevliga och roliga att umgås med
2. Whisky smakar skit
3. Det är fruktansvärt korkat att slå sitt huvud i en vägg, oavsett hur arg, ledsen, förvirrad, frustrerad eller destruktiv du än känner dig. Det gör ONT!
4. Det är lika korkat att slå sin hand i en vägg, oavsett hur arg, ledsen, förvirrad, frustrerad eller destruktiv du känner dig. Det gör ONT!
5. Ovanstående gäller också för alla andra kroppsdelar också. Dumt och det gör ONT!
6. Det låter mycket roligare/mer sofistikerat/trevligare med "Liqoured philosophy" än "supa sig full" eller att "kröka"
7. Träna och dricka te är två bra sysselsättningar och en bra kombo
8. Att få höra att det "finns hopp inför framtiden" i samband med något man gör får saker och ting att kännas väldigt bra
9. Att det finns smärta och så finns det SMÄRTA
10. Japanska är ett krångligt språk
11. Det man vill och det man behöver är sällan samma sak
12. Jag vet inte riktigt vem jag är
13. Ett hjärta som utsatts för flertalet knivhugg gör lika ont (om inte mer) varje gång
14. Jag är en idiot
15. Jag är bäst
16. Jag vill kunna gå vidare men vet inte hur
17. Jag borde klippa mig
18. Min egen ilska skrämmer mig
19. När jag är 22 ska jag ha ett svart bälte i Aikido
20. Jag har svårt att gråta, trots att jag är en väldigt känslig och känslosam person (kan bokstavligen skaka av känslor)
21. Min inställning till tatuering har gått från "kan vara snyggt men nej tack" till "ja kanske det, men måste tänka efter ordentligt först"
22. Musik är bra terapi
23. Oftast
24. Vill verkligen inte hamna i ett missbruk, det är en skitig, dyster affär
25. Även sexåringar kan slå en tillräckligt hårt mellan benen för att man ska få spykänslor (okej det var idag och inte i helgen jag fick den insikten men ändå)
Just nu är jag inte på allra bästa humör, mår illa, känner ilska och känner att jag förtjänar bättre än det här.
Men när jag läser igenom listan ser jag att det finns ljuspunkter i alla fall. Önskar att jag snart kan lyssna på "Hjärter dams sista sång" och inte sätta andan i halsen och gråta torra tårar utan lungt konstatera att "jag aldrig mer ska få lägga mig med huvudet mot ditt hår, och aldrig älska dig igen"
Och jag önskar också att jag snart kommer kunna känna att "jag vill gå hem med dig innan eftertänksamheten har raserat hela natten" för jag vill bli naiv igen...
Jag är inte gjord för ensamhet, antagligen är det precis vad jag måste ha just nu, men det är så hemskt och jag trivs så dåligt i det. "Man nästan måste vara två"
Ursäkta alla låtcitat men jag tänker automatiskt i såna banor
Så som avslutning
"när du står ensam kvar på tå
när ytan inte går att nå
när du träffat botten
kom ihåg mig då
när du tagit första bästa tåg
och ger vad som helst för en dialog
när du står sist i kön
kom ihåg mig då
när vintern gömmer dina spår
så att du inte hittar hem
när du är vilsen i en
vinternatt igen
kom ihåg mig då
när det blir varma sommardar
kom ihåg mig då
kom ihåg mig då
när vinterisen ligger klar
kom ihåg mig då
kom ihåg mig då
här finns du kvar
när du står på toppen och tittar ner
och det är ljust vart än du ser
när du har vunnit
kom ihåg mig då
när du får spring i dina ben
och jordens dragningskraft är klen
när du är luften
kom ihåg mig då
när våren öppnar sina dörrar
och du tar den långa vägen hem
när du sitter på uteserveringen
där vi satt igen
kom ihåg mig då
när det blir varma sommardar ...
när varje dag känns likadan
och när det skymmer över stan
och när du drömmer
kom ihåg mig då
när du har varit i alla vrår
när du har testat allt som går
när du har tröttnat
kom ihåg mig då"
1. 50-åringar kan vara väldigt trevliga och roliga att umgås med
2. Whisky smakar skit
3. Det är fruktansvärt korkat att slå sitt huvud i en vägg, oavsett hur arg, ledsen, förvirrad, frustrerad eller destruktiv du än känner dig. Det gör ONT!
4. Det är lika korkat att slå sin hand i en vägg, oavsett hur arg, ledsen, förvirrad, frustrerad eller destruktiv du känner dig. Det gör ONT!
5. Ovanstående gäller också för alla andra kroppsdelar också. Dumt och det gör ONT!
6. Det låter mycket roligare/mer sofistikerat/trevligare med "Liqoured philosophy" än "supa sig full" eller att "kröka"
7. Träna och dricka te är två bra sysselsättningar och en bra kombo
8. Att få höra att det "finns hopp inför framtiden" i samband med något man gör får saker och ting att kännas väldigt bra
9. Att det finns smärta och så finns det SMÄRTA
10. Japanska är ett krångligt språk
11. Det man vill och det man behöver är sällan samma sak
12. Jag vet inte riktigt vem jag är
13. Ett hjärta som utsatts för flertalet knivhugg gör lika ont (om inte mer) varje gång
14. Jag är en idiot
15. Jag är bäst
16. Jag vill kunna gå vidare men vet inte hur
17. Jag borde klippa mig
18. Min egen ilska skrämmer mig
19. När jag är 22 ska jag ha ett svart bälte i Aikido
20. Jag har svårt att gråta, trots att jag är en väldigt känslig och känslosam person (kan bokstavligen skaka av känslor)
21. Min inställning till tatuering har gått från "kan vara snyggt men nej tack" till "ja kanske det, men måste tänka efter ordentligt först"
22. Musik är bra terapi
23. Oftast
24. Vill verkligen inte hamna i ett missbruk, det är en skitig, dyster affär
25. Även sexåringar kan slå en tillräckligt hårt mellan benen för att man ska få spykänslor (okej det var idag och inte i helgen jag fick den insikten men ändå)
Just nu är jag inte på allra bästa humör, mår illa, känner ilska och känner att jag förtjänar bättre än det här.
Men när jag läser igenom listan ser jag att det finns ljuspunkter i alla fall. Önskar att jag snart kan lyssna på "Hjärter dams sista sång" och inte sätta andan i halsen och gråta torra tårar utan lungt konstatera att "jag aldrig mer ska få lägga mig med huvudet mot ditt hår, och aldrig älska dig igen"
Och jag önskar också att jag snart kommer kunna känna att "jag vill gå hem med dig innan eftertänksamheten har raserat hela natten" för jag vill bli naiv igen...
Jag är inte gjord för ensamhet, antagligen är det precis vad jag måste ha just nu, men det är så hemskt och jag trivs så dåligt i det. "Man nästan måste vara två"
Ursäkta alla låtcitat men jag tänker automatiskt i såna banor
Så som avslutning
"när du står ensam kvar på tå
när ytan inte går att nå
när du träffat botten
kom ihåg mig då
när du tagit första bästa tåg
och ger vad som helst för en dialog
när du står sist i kön
kom ihåg mig då
när vintern gömmer dina spår
så att du inte hittar hem
när du är vilsen i en
vinternatt igen
kom ihåg mig då
när det blir varma sommardar
kom ihåg mig då
kom ihåg mig då
när vinterisen ligger klar
kom ihåg mig då
kom ihåg mig då
här finns du kvar
när du står på toppen och tittar ner
och det är ljust vart än du ser
när du har vunnit
kom ihåg mig då
när du får spring i dina ben
och jordens dragningskraft är klen
när du är luften
kom ihåg mig då
när våren öppnar sina dörrar
och du tar den långa vägen hem
när du sitter på uteserveringen
där vi satt igen
kom ihåg mig då
när det blir varma sommardar ...
när varje dag känns likadan
och när det skymmer över stan
och när du drömmer
kom ihåg mig då
när du har varit i alla vrår
när du har testat allt som går
när du har tröttnat
kom ihåg mig då"
Oh by the way
Jag har också fått något att distrahera mig med. Antagligen mest ett litet trick från min hjärnas sida men det är ett bevis på att saker och ting börjar gå lite framåt. Är iaf lite småkär i Melissa Horn just nu... hon är en svensk sångerska som är riktigt jävla bra och som har fruktansvärt vackra ögon. Ja lite harmlöst trånande på avstånd är kanske vad jag behöver just nu:)
Så är det iaf
Haha
Så är det iaf
Haha
Jag får liksom ingen ordning på mitt liv... och det är helt okej
Livet är just nu galet, rörigt och absurt. Livet dansar en galen tango med mig just nu och jag kan bara hänga med och skratta. Är jag förvirrad? Ja det är jag. För jag vet inte vad som väntar mig härnäst, jag vet inte hur mitt liv kommer se ut, vet inte riktigt vem jag är eller vart jag ska gå. Är jag rädd? Ja som satan, återigen, vet inte vad som ska hända. Mår jag bra? Njae det vet jag inte om jag gör, känner mig både sorgsen och underlig. Jag får ingen ordning på mitt liv just nu, men det är okej, ska låta mig sugas med i detta virrvarr och bara vara, för jag har hittat något i mig att hålla tag i, en punkt att fokusera på. Känns väldigt skönt.
Har sagt det förr och här kommer det igen, Jag älskar dig och kommer sakna dig, men dina drömmar håller sakta på att lossna från mitt liv, och trots att det inte är utan smärta (ganska stor sådan) så har jag nu accepterat detta och har börjat hitta fotfäste för ett kliv framåt...
Kommer antagligen att halka ett antal gånger på vägen, men första steget är på väg att tas.
Livet är outgrundligt, dess svängar och nycker går aldrig att förutse... men jag har insett att det är en del av charmen.
Så nu är det dags att ta första steget och hitta mig själv igen, och det ska bli otroligt spännande
Har sagt det förr och här kommer det igen, Jag älskar dig och kommer sakna dig, men dina drömmar håller sakta på att lossna från mitt liv, och trots att det inte är utan smärta (ganska stor sådan) så har jag nu accepterat detta och har börjat hitta fotfäste för ett kliv framåt...
Kommer antagligen att halka ett antal gånger på vägen, men första steget är på väg att tas.
Livet är outgrundligt, dess svängar och nycker går aldrig att förutse... men jag har insett att det är en del av charmen.
Så nu är det dags att ta första steget och hitta mig själv igen, och det ska bli otroligt spännande
Vill inte acceptera men gissar att det är dags nu
Allt har gått så fort. Oro, ångest, förtvivlan, hopp, ilska, sorg, orkeslöshet, förnekelse, förträngning, förvirring och förståelse har varit de känslor som ryckt och slitit i mitt sinne och kropp de senaste veckorna. Jag har levt i en dröm, jag har tittat ner i marken eller upp i det blå, jag har blundat och trott jag då sett vad som är "verkligheten". Jag har mått illa, jag har gråtit, jag har skrattat, jag har tittat ut genom fönstret, jag har gått promenader, jag har funderat och funderat och funderat. Jag vill inte acceptera det som hänt, jag vill verkligen inte det, jag vill vakna upp och inse att det var en hemsk dröm. För jag älskar dig och jag älskar oss, och älskar vem jag blev av oss. Men det är nog tid att acceptera att den tiden är över...
Tid att acceptera och tid att förstå mig själv. Kommer alltid att älska dig men kanske är det dags att lära mig älska mig?
Men vad jag kommer sakna dig, och kanske är det bäst att du tar dina minnen och försvinner ur mitt liv älskade älskade du. Men något i mig vill inte det, vill inte släppa taget helt...
Saknar dig
Tid att acceptera och tid att förstå mig själv. Kommer alltid att älska dig men kanske är det dags att lära mig älska mig?
Men vad jag kommer sakna dig, och kanske är det bäst att du tar dina minnen och försvinner ur mitt liv älskade älskade du. Men något i mig vill inte det, vill inte släppa taget helt...
Saknar dig
Medan allting fryser till is...
Nu orkar jag inte mer, denna absurda Shakespearesituation håller på trasa sönder mig helt och hållet. Det är så helveteiskt sjukt alltihopa och det trasar sönder mina nerver. Vaknade i morse efter en mycket behaglig dröm, tills jag insåg att det bara var en dröm och att det jag lever i nu visserligen känns som en dröm, men i själva verket är den bistra verkligheten. "Oh reality thou art a heartless bitch!". Och så länge jag lever i den så förvandlas varje jävla amorpil till krut...
Så nu får jag helt enkelt låta mitt arma hjärta frysa till is, och försöka andas i det tomrum som blivit över och invänta en möjlig upptining någon gång i framtiden... kanske.
Tung dag
Det var en helvetes dag idag. Trött, desillusionerad och så började jag jobba på nya avdelningen idag...
Yeah. Blev även kallad idiot av barnen, och några gjorde allt för att få mig arg för "det är så kul när fröknar blir arga"... Ja jättekul.
På bussen hem hade någon på sig din parfym, eller så håller jag på att bli tokig. Fick i alla fall bita mig hårt i kinden för att inte få ett sammanbrott där och då. Körde in lurarna i öronen körde Ternheim istället... "Better be".
Borde rycka upp mig, men vart finns kraften att göra det? Orkar inte ens känna ilska, kanske något bra i alla fall
Mamma kom in precis, försökte muntra upp mig, "du är i alla fall mycket snyggare!".
Tack söta mor, men det är ju du som säger så, du skulle sagt så även om jag så var spetälsk, kutryggig och fått ansiktet omstrukturerat flertalet gånger av en Dr.Martenskänga från någon ilsken afamedlem. Och vad spelar det för roll ändå... ingen roll alls faktiskt.
Men tack mor, du försöker iaf.
Yeah. Blev även kallad idiot av barnen, och några gjorde allt för att få mig arg för "det är så kul när fröknar blir arga"... Ja jättekul.
På bussen hem hade någon på sig din parfym, eller så håller jag på att bli tokig. Fick i alla fall bita mig hårt i kinden för att inte få ett sammanbrott där och då. Körde in lurarna i öronen körde Ternheim istället... "Better be".
Borde rycka upp mig, men vart finns kraften att göra det? Orkar inte ens känna ilska, kanske något bra i alla fall
Mamma kom in precis, försökte muntra upp mig, "du är i alla fall mycket snyggare!".
Tack söta mor, men det är ju du som säger så, du skulle sagt så även om jag så var spetälsk, kutryggig och fått ansiktet omstrukturerat flertalet gånger av en Dr.Martenskänga från någon ilsken afamedlem. Och vad spelar det för roll ändå... ingen roll alls faktiskt.
Men tack mor, du försöker iaf.
Överallt
Du finns överallt. När jag för nån sekund fått dig ur mitt huvud, känner jag doften av rök och PANG, tillbaka till ruta ett. Eller så ser jag buss 414 och så vandrar mitt sinne dit, eller så ser jag två på stan och deras skratt blir ett hån för vi hade det så mycket bättre. Eller så hittar jag en gammal biobiljett till Watchmen, den där kvällen när jag bara inte kunde sluta le, åt det underbara som var och som alltid skulle...
Eller så hittar jag boken jag fick, som hjälp, den får mig att må illa. Eller så hör jag någon låt och så är mna tillbaka till de ögonblick som är för evigt kopplade till dem. Eller så ser jag att Paulo Coelhos "Veronica bestämmer sig att dö" ska komma som film och tänker direkt på dig. Eller så har mamma köpt hem kanelknäcke, och jag tänker "vafan, kan inte ens knäckebröd vara en fredad zon?". Eller så är jag dum nog att gå in på Facebook, räcker att se ditt namn och jag upplever en ny själslig by-passoperation utan att bli nedsövd. Eller så kollar jag i studentmössan och läser fast jag inte borde, och reduceras till en blöt fläck i sängen. Eller åker över skanstullsbron och ser taket till badmintonhallen, vafan. Eller går förbi Tully's, eller känner din doft som på något sätt fortfarande hänger kvar i mitt rum, eller så...
ALLT är ju kopplat till dig, min hjärna, mitt hjärta och min själ har varit så hårt knutna till dig att jag undrar när det/om det någonsin kommer kunna släppa. Helvete att du ska vara så fantastisk, helvete att du ska vara så underbar, helvete att jag ska älska dig så mycket...
Livet är ett lidande, enda hoppet är upplysning, kanske dags att sätta sig under ett träd och bara göra ingenting nu...
Eller så hittar jag boken jag fick, som hjälp, den får mig att må illa. Eller så hör jag någon låt och så är mna tillbaka till de ögonblick som är för evigt kopplade till dem. Eller så ser jag att Paulo Coelhos "Veronica bestämmer sig att dö" ska komma som film och tänker direkt på dig. Eller så har mamma köpt hem kanelknäcke, och jag tänker "vafan, kan inte ens knäckebröd vara en fredad zon?". Eller så är jag dum nog att gå in på Facebook, räcker att se ditt namn och jag upplever en ny själslig by-passoperation utan att bli nedsövd. Eller så kollar jag i studentmössan och läser fast jag inte borde, och reduceras till en blöt fläck i sängen. Eller åker över skanstullsbron och ser taket till badmintonhallen, vafan. Eller går förbi Tully's, eller känner din doft som på något sätt fortfarande hänger kvar i mitt rum, eller så...
ALLT är ju kopplat till dig, min hjärna, mitt hjärta och min själ har varit så hårt knutna till dig att jag undrar när det/om det någonsin kommer kunna släppa. Helvete att du ska vara så fantastisk, helvete att du ska vara så underbar, helvete att jag ska älska dig så mycket...
Livet är ett lidande, enda hoppet är upplysning, kanske dags att sätta sig under ett träd och bara göra ingenting nu...
Why haven't the world stopped in its tracks?
Me and you
Better laugh in 20 years from now
With some perspective and dedication
I will find someone new
It better be someone special
She better be coming very soon
It better be for real this time
Oh I know, it always was with you
You or no one
Hope I'm wrong before I die of boredom
I want more than days and nights
When I amuse myself alone
She better be someone special
She better be devoted just like you
It better be for real this time
Oh I know, it always was with you
Ett djupt men rent sår
Är tillbaka, igen, kommer nog bli en del skrivande här framöver för att kunna ventilera lite känslor och tankar...
Första inlägget kommer onekligen inte vara ett muntert exemplar.
Jag har en förkärlek för att använda låttexter för att beskriva hur jag känner och det kommer jag göra nu också och det finns ett antal som fångar min sinnesstämning på pricken om mna säger så...
Det enda som är skönt just nu är att jag inte känner mig bitter (eller kanske lite på hela situationen, men inte på någon person). Arg, ja så in i helvete, och sårad och sviken och krossad och tom, men inte bitter. Men trött och tvivlande...
Vilka låtar snurrar i mitt huvud nu då?
Håkan Hellström med
Jag hatar att jag älskar dig och jag älskar dig så mycket att jag hatar mig
Och såklart Lasse
Kom änglar
Den jävligaste stunden i livet var den när du gick och allt var förlorat
och där satt jag med mina grönbruna ögon och såg med blåögdblick
allt jag hade förstorat
Så kom änglar och ta mig till henne och ge mig en chans för jag tror att snart brinner ett hjärta för henne nån annanstans...
Brustna hjärtans höst
Ingeting kvar mer än ett rostigt svärd, som hugger och vrider sig i mitt bröst
Kedjebrev
Joy Division
Love will tear us apart
Queen
Too much love can kill you
Imperiet
Running in the rain
Erik Hassle
The thanks I get
The days hurt, the nights hurs, the light hurts, my eyes hurt, the dark hurts, my heart hurts, it all hurts
I love you, I love you, I hate you, I miss you, I miss you
Broder Daniel
Shoreline
For all my life I've been waiting, for something lasting, you lose your hunger and you lose your way
And you get confused and then you fade away
Bob Dylan
Girl from the North Country
Och en del till
Men hur jävla jobbigt det än är så är det inte mycket jag kan göra åt det, det är bara att låta känslorna finnas där, bevara det som är bra och försöka se någon ljusglimt, hur svårt det än känns.
Men jag saknar dig så oerhört och du finns och kommer alltid finnas i mitt hjärta
En konstig dag
idag är det internationella kvinnodagen, men för mig har det varit lite av en annan dag...
I morse fanns dödsannonsen i tidningen,
Torbjörn "Toja" "Tobbe" Eriksson
Har hastigt gått vidare osv
med en dikt från min mamma
Minnas och gråta
minnas och skratta
Ge oss tid
till att riktigt fatta
Livet var då
och Livet är nu
Den största symbolen
för Livet är DU
Kändes tungt, och fruktansvärt verkligt, tror det är först nu som jag börjar förstå. I dag var iaf första gången jag grät, mest för pappa, för att han förlorat sin bästa vän, och för Vendela som förlorat sin pappa. Kan nog inte förstå min egna del i förlusten ännu. Känner hur den 20 då begravningen ska vara tornar upp sig i mitt sinne. Det är fruktansvärt kort tid tills dess... Och det fåniga är att jag bara kan tänka "vad ska jag ha på mig?", visserligen mest för jag vill känna mig fin och respektfull, men ändå, det finns viktigare saker.
Börjar inse att jag aldrig kommer få se hans glada min igen, aldrig höra hans välvilliga, men endock så irriterande frågor om hur det går med damerna (jo tack alldeles utmärkt var iaf det sista jag fick säga till honom, och det känns bra om inte annat) och att vi aldrig ska gå och se den där konserten som vi tänkt vi skulle se...
Jag saknar honom
Men så har ju livet andra delar i sig än sorg och saknad, tex Naturkunskapsläxor... det har jag sysslat med idag, det och jobbat. Nu börjar jag bli klar iaf, känns skönt. Förbannade plastpåsar. Men jag tror faktiskt Paul kan bli hyfsat nöjd. Jag har fattat hur sjukt svårt det är att vara forskare, iaf en bra sådan, en massa förberdelser och saker man måste tänka på, jag skulle nog bli galen, även om det är ganska kul också...
Som sagt konstig dag idag...
Men mitt i allt det jobbiga finns det många bra saker också, och en framför allt, något som gör att jag längtar fruktansvärt till att gå till skolan i morgon, något som gör att jag ska avsluta det här inlägget så fort jag kan, skriva det sista på läxan, ta en kort promenad och sen sova... så det blir måndag morgon, yeah!!!
I morse fanns dödsannonsen i tidningen,
Torbjörn "Toja" "Tobbe" Eriksson
Har hastigt gått vidare osv
med en dikt från min mamma
Minnas och gråta
minnas och skratta
Ge oss tid
till att riktigt fatta
Livet var då
och Livet är nu
Den största symbolen
för Livet är DU
Kändes tungt, och fruktansvärt verkligt, tror det är först nu som jag börjar förstå. I dag var iaf första gången jag grät, mest för pappa, för att han förlorat sin bästa vän, och för Vendela som förlorat sin pappa. Kan nog inte förstå min egna del i förlusten ännu. Känner hur den 20 då begravningen ska vara tornar upp sig i mitt sinne. Det är fruktansvärt kort tid tills dess... Och det fåniga är att jag bara kan tänka "vad ska jag ha på mig?", visserligen mest för jag vill känna mig fin och respektfull, men ändå, det finns viktigare saker.
Börjar inse att jag aldrig kommer få se hans glada min igen, aldrig höra hans välvilliga, men endock så irriterande frågor om hur det går med damerna (jo tack alldeles utmärkt var iaf det sista jag fick säga till honom, och det känns bra om inte annat) och att vi aldrig ska gå och se den där konserten som vi tänkt vi skulle se...
Jag saknar honom
Men så har ju livet andra delar i sig än sorg och saknad, tex Naturkunskapsläxor... det har jag sysslat med idag, det och jobbat. Nu börjar jag bli klar iaf, känns skönt. Förbannade plastpåsar. Men jag tror faktiskt Paul kan bli hyfsat nöjd. Jag har fattat hur sjukt svårt det är att vara forskare, iaf en bra sådan, en massa förberdelser och saker man måste tänka på, jag skulle nog bli galen, även om det är ganska kul också...
Som sagt konstig dag idag...
Men mitt i allt det jobbiga finns det många bra saker också, och en framför allt, något som gör att jag längtar fruktansvärt till att gå till skolan i morgon, något som gör att jag ska avsluta det här inlägget så fort jag kan, skriva det sista på läxan, ta en kort promenad och sen sova... så det blir måndag morgon, yeah!!!
En trevlig dag!
Idag har varit en bra dag, som de flesta dagar har varit de sensate veckorna:D
Träffade Marinas farföräldrar idag, de var mycket sympatiska, hoppas de tyckte det samma om mig.
Dagen var helt underbar, har väl egentligen inte gjort så mycket konkret men det har varit sjukt nice ändå.
Det ända lilla "smolket i bägaren" är att jag är lite förkyld, men det tänkte jag ändra på genom att lägga mig tidigt.
Ska sova gott, precis som jag gjorde i natt...
Kram på er alla och hoppas att ni åtminstone haft en hälften så bra 14/2 som jag har haft!!!
Livet går i dur...
Träffade Marinas farföräldrar idag, de var mycket sympatiska, hoppas de tyckte det samma om mig.
Dagen var helt underbar, har väl egentligen inte gjort så mycket konkret men det har varit sjukt nice ändå.
Det ända lilla "smolket i bägaren" är att jag är lite förkyld, men det tänkte jag ändra på genom att lägga mig tidigt.
Ska sova gott, precis som jag gjorde i natt...
Kram på er alla och hoppas att ni åtminstone haft en hälften så bra 14/2 som jag har haft!!!
Livet går i dur...
Okristligheter
Igår var en rolig dag, firade Sara och Linnea som båda fyllt nitton (de är stora flickor nu), hemma hos Linnea och Jens. Trevligt värre. Kvällens stora höjdpunkt måste ändå vara Linnea och Jens uppvisning till Backstreet Boys, fullständigt underbart, precis som typ allt annat den kvällen.
Jag är för tillfället så otroligt och okristligt lycklig, har haft en otroligt mysig dag idag, sett på film, degat, gått på promenad, och haft det "bloody brilliant". Men det är för att du är "totaly and utterly marvelous, fantastic and splendid".
Thanks love!
Kram på er allihopa
Jag är för tillfället så otroligt och okristligt lycklig, har haft en otroligt mysig dag idag, sett på film, degat, gått på promenad, och haft det "bloody brilliant". Men det är för att du är "totaly and utterly marvelous, fantastic and splendid".
Thanks love!
Kram på er allihopa
Rubriker är överflödiga
Ord är överflödiga
Fast jag skriver lite ändå
Borde sova nu, det ska jag snart göra, ska bara mysa lite till
Träningen var bra idag
Skolan var bra idag
Allt var bra idag
Speciellt en sak
Och jag är lycklig
Längtar
Fast jag skriver lite ändå
Borde sova nu, det ska jag snart göra, ska bara mysa lite till
Träningen var bra idag
Skolan var bra idag
Allt var bra idag
Speciellt en sak
Och jag är lycklig
Längtar
Har en idiotisk engelskaläxa och jag är urtrött...
Men jag vet också att lukten av rökimpregnerat hår är den bästa i hela världen...
