Metaforisk filosofi
Konstig titel, men den har sin förklaring. Jag tänkte nämligen försöka mig på en lite beskrivande och förklarande metafor. Eller kanske lite metaforiskt filosoferande, eller en filosoferande metafor, vad vet jag.
Hursomhelst känner jag mig, eller känner kanske snarare att mitt liv just nu kan jämföras med den metallkedja som jag bär runt halsen. Tillåt mig beskriva den, det är tämligen enkelt. Det är en en metallkedja, i stil med en sådan man har militära eller medicinska "dog-tags" på (fast utan själva "dog-tagsen", bara kedjan), ni vet en sån med små metalkulor som liksom är ihopkopplade. I alla fall så har jag den runt halsen, och trivs väl ganska bra med det, enkelt och stilrent. Men där har vi lite av grejen. Det är lite för enkelt, det är bara en kedja, jag letar liksom efter något att ha i kedjan, något som betyder något för mig, något som känns rätt. Och så är mitt liv, ganska enkelt, ganska okej, ganska stilrent om man nu kan säga så. Verkligen inga större fel, men lite tråkigt och så letar jag efter det där... ja jag tror ni vet vad jag menar. det där som känns rätt, det som betyder något för mig. Hoppas "det" hittar mig snart, eller jag hittar det (endera fungerar för mig).
Så om ni har några tips så kan ni ju höra av er... tar emot all hjälp och alla råd jag kan få.
Nej nu ska jag nog ta en liten promenad runt "byn", får se om jag hittar något då, är tveksam men man vet aldrig...
