Kaos är granne med Gud

Konstig titel, men den har sin förklaring. Jag tänkte nämligen försöka mig på en lite beskrivande och förklarande metafor. Eller kanske lite metaforiskt filosoferande, eller en filosoferande metafor, vad vet jag.

Hursomhelst känner jag mig, eller känner kanske snarare att mitt liv just nu kan jämföras med den metallkedja som jag bär runt halsen. Tillåt mig beskriva den, det är tämligen enkelt. Det är en en metallkedja, i stil med en sådan man har militära eller medicinska "dog-tags" på (fast utan själva "dog-tagsen", bara kedjan), ni vet en sån med små metalkulor som liksom är ihopkopplade. I alla fall så har jag den runt halsen, och trivs väl ganska bra med det, enkelt och stilrent. Men där har vi lite av grejen. Det är lite för enkelt, det är bara en kedja, jag letar liksom efter något att ha i kedjan, något som betyder något för mig, något som känns rätt. Och så är mitt liv, ganska enkelt, ganska okej, ganska stilrent om man nu kan säga så. Verkligen inga större fel, men lite tråkigt och så letar jag efter det där... ja jag tror ni vet vad jag menar. det där som känns rätt, det som betyder något för mig. Hoppas "det" hittar mig snart, eller jag hittar det (endera fungerar för mig).

Så om ni har några tips så kan ni ju höra av er... tar emot all hjälp och alla råd jag kan få.

Nej nu ska jag nog ta en liten promenad runt "byn", får se om jag hittar något då, är tveksam men man vet aldrig...

Jag vet inte, jag gillar att vara ärlig och uppriktig och allt sånt, och tycker det är viktigt. Men ibland mår man nog bra att vara "fuckin' insincere" och bara flumma runt, man mår nog bra av att släppa garden lite och bara göra, bara vara...
Fast det kanske är den högsta graden av ärlighet, mot sig själv iaf, eller jag vet inte. Kanske är det braa ärlighet mot sig själv som spelar någon roll i längden ändå? Är på ett lite underligt humör, lite småfilosofiskt men orkar ändå inte riktigt tänka igenom allt jag funderar på, bara halvt. Men det låter bra.

Sen att man lyssnar på den helt underbara "Daddy's Gone" samtidigt gör det hela än mer underbart, men kanske blir tankarna flummigare också.

När är något falskt egentligen, är det falskt att vara vegetarian för det är coolt? Är det falskt att köpa "eco"-kläder för det är trendigt (ja kanske, men det är ju bra för miljön iaf)... Nej nu tror jag inte jag har något vettigt att säga längre.

Jo en sak till, "Gone Going" med Black Eyed Peas och Jack Johnson är värd att lyssna på (oavsett vad man tycker om hiphop och så är den skön och har ett bra budskap, under sina kanske lite klyschiga rim)

Undrar vad jag ska göra imorgon, min lördag är helt blank... kanske ska titta på film eller något???